allasbloggar

1. Jag vill gråta, men tårarna är torra.

2. Jag vill skrika, men jag har inga ord.

3. Jag vill sova, men jag är min hjärna tillåter mig inte.

4. Jag vill ta bort sminket, men jag orkar inte.

5. Jag vill knulla men jag är för matt.

6. Godnatt

LÄS HELA BLOGGEN HÄR!

Igår hade Nathalie lånat Sophies Rick Owens-inspirerade jacka som hon köpt på Glitzy. Och ja, den var verkligen riktigt, riktigt snygg. Mycket finare än på bilden, inte alls så där glansig utan den hade en matt och lite sliten look. Helt klart en snygging!

I love this Rick Owens inspired jacket. You find it at Glitzy.

Bild: glitzy

LÄS HELA BLOGGEN HÄR!

Påväg hem från bion. Vi såg Natt på muséet 2! Helt ok film.

LÄS HELA BLOGGEN HÄR

Det är massa datum på väg in men dessa är spikade.
Bland andra är Örebro, Kristanstad, Malmö, Hässleholm, Sundsvall, Piteå, Luleå, Falun på väg in.
Summerjam 09 börjar ta fart.
Arrangörer missa inte detta!

Ett helt nytt sätt att arrangera spelningar.
Ni förlorar inget utan tjänar bara!
Hehehe hör av er. [email protected]
Och alla andra människor, begär oss till eran fritidsgårdar, nattklubbar etc.
Nu Kör vi!!

Hip Hop ute 19e augusti!

Peace

Slag under bältet video

http://www.goddamnit.se/petter/

Här har ni hela videon. Det har kanske inte varit så svårt att INTE se den då den spelats flitigt, men jag tycker att det kanske borde finnas även på artistens egen blogg och hemsida.

LÄS HELA BLOGGEN HÄR!

Sitter hemma. Surfar på mina vanliga bloggar. Ser att Calle bor i en båthytt i New York, vad han ska vara speciell hela tiden. Går in på min egen blogg. Läser kommentarer. Vilka idioter det finns ändå. Folk som tycker att jag skriver för mycket om si eller för lite om så. Och så KRÄVER de saker. Som om de var i position att kräva någonting. Den här bloggen kan man läsa om man gillar den, annars kan man fara åt helvete. Hur ska jag bli av med de här människorna? Ska jag vädja att de aldrig mer återvänder? Helvete.

Jag är inte i form. Jag är på spänn hela tiden. Känner rädsla för att Amanda ska föda varje sekund. Så fort hon gör en grimas och tar sig om magen tänker jag i panik ut snabbaste rutten till BB. Tänker på Schyfferts show, som var bra, men herregud, varför kommer folk ut därifrån alldeles religiösa? Det var en fyrpluss. Svag fyrpluss, inte ens i närheten av fempluss. Möjligen är den nere och kliar på en trepluss, om jag ska vara ärlig. Jag minns föreställningen i detalj, jag satt på rad åtta och när Schyffert var färdig tackade han publiken. Tre unga män i min ålder reste sig upp ur det sittande publikhavet och applåderade sådär bestämt och taktfast och manifesterande. Som om de ville göra en poäng, som om de ville visa för alla att KLAPP KLAPP KLAPP KLAPP det här var det bästa vi sett. De tittade sig omkring när de applåderade för att varsko sig om att alla såg. Och någon smittades bredvid och reste sig han också. Snart stod hela raden och vad skulle de bakom göra? Sitta kvar? De reste sig också och jag minns att jag tänkte "det är inte sant". Vad skulle jag göra när hela cirkus reste sig upp och applåderade? Skulle jag sitta kvar? Klart jag reste mig upp. Förnedringen i det. Förnedringen. Men Schyffert blev ju glad. Han grät, det är sant. När grät jag senast? Det var länge sen. Amanda gråter varje gång hon köper en ny jumper till vår dotter, men jag då? Nej, jag minns inte. Jag minns en kvinna som grät varje gång hon såg vaktparaden. Det är ju fantastiskt.

Läser fler bloggar. Läser Birro. Äh. Läser Jennie Hammar från New York. Det finns något nytt, provocerande där som jag gillar. Jag tror att det är sättet på vilket hon plötsligt omfamnar New York som om det vore alldeles självklart, sättet som hon namndroppar gatorna och krogarna som om hon bott där i 250 år.  Hon är mer "New York" än New York. Det provocerar, jag gillar det! Längtar tills imorgon klockan 21.00. Veckans höjdpunkt, Söndagsparty i Femman. Talade med Sigge om det igår, hur glada vi båda känner oss över att befinna oss i samma tidsålder som Filip och Fredrik. Det de gör är fantastiskt. Vi känner en fullständigt ironi- och distanslös ynnest över det.

Läser fler bloggar. Viggo Cavlings blogg. Amanda suckar tungt i rummet intill och jag tänker Valhallavägen-Nortull-Bergshamravägen-Danderyds sjukhus, det borde vi klara på 10 minuter, bara de sprungit klart där ute, har de sprungit klart? Helvete och fan och satan, Stockholm Marathon håller på att förstöra hela vår förlossning.

Tänker på pengar. Fick en Amex-räkning på 52 000 kronor, hur går det till? Ringde vredgad och alldeles tokig till Amex och krävde en specifikation, men när jag fick den vågade jag inte öppna den. 52 000 kronor. Jag betraktar denna summa i chock och förbluffning, som när man var mycket litet barn och kramade pappas trygga ben och tittade upp mot honom och såg att det var inte pappa, man hade tagit fel, det var en främling och tio meter bort stod pappa och ropade och man kände CHOCK och SKRÄCK och man flydde.

Går ut på balkongen. Tittar ner på innergården där någon optimist placerat utebord som ingen utnyttjar. Mäklaren sa om den här balkongen att det var sol fram till lunch sommartid. Nu är det sommartid och vår sol försvinner klockan 08.20 på morgonen. Jag är lurad, men jag låter det gå. Jag låter så mycket gå nu för tiden. Hade det här varit för två år sedan hade jag inte låtit den här mäklaren slippa undan. Men nu, jag vet inte, jag känner mig så trött, jag mår inte så bra.

LÄS HELA BLOGGEN HÄR!

Sitter hemma. Surfar på mina vanliga bloggar. Ser att Calle bor i en båthytt i New York, vad han ska vara speciell hela tiden. Går in på min egen blogg. Läser kommentarer. Vilka idioter det finns ändå. Folk som tycker att jag skriver för mycket om si eller för lite om så. Och så KRÄVER de saker. Som om de var i position att kräva någonting. Den här bloggen kan man läsa om man gillar den, annars kan man fara åt helvete. Hur ska jag bli av med de här människorna? Ska jag vädja att de aldrig mer återvänder? Helvete.

Jag är inte i form. Jag är på spänn hela tiden. Känner rädsla för att Amanda ska föda varje sekund. Så fort hon gör en grimas och tar sig om magen tänker jag i panik ut snabbaste rutten till BB. Tänker på Schyfferts show, som var bra, men herregud, varför kommer folk ut därifrån alldeles religiösa? Det var en fyrpluss. Svag fyrpluss, inte ens i närheten av fempluss. Möjligen är den nere och kliar på en trepluss, om jag ska vara ärlig. Jag minns föreställningen i detalj, jag satt på rad åtta och när Schyffert var färdig tackade han publiken. Tre unga män i min ålder reste sig upp ur det sittande publikhavet och applåderade sådär bestämt och taktfast och manifesterande. Som om de ville göra en poäng, som om de ville visa för alla att KLAPP KLAPP KLAPP KLAPP det här var det bästa vi sett. De tittade sig omkring när de applåderade för att varsko sig om att alla såg. Och någon smittades bredvid och reste sig han också. Snart stod hela raden och vad skulle de bakom göra? Sitta kvar? De reste sig också och jag minns att jag tänkte "det är inte sant". Vad skulle jag göra när hela cirkus reste sig upp och applåderade? Skulle jag sitta kvar? Klart jag reste mig upp. Förnedringen i det. Förnedringen. Men Schyffert blev ju glad. Han grät, det är sant. När grät jag senast? Det var länge sen. Amanda gråter varje gång hon köper en ny jumper till vår dotter, men jag då? Nej, jag minns inte. Jag minns en kvinna som grät varje gång hon såg vaktparaden. Det är ju fantastiskt.

Läser fler bloggar. Läser Birro. Äh. Läser Jennie Hammar från New York. Det finns något nytt, provocerande där som jag gillar. Jag tror att det är sättet på vilket hon plötsligt omfamnar New York som om det vore alldeles självklart, sättet som hon namndroppar gatorna och krogarna som om hon bott där i 250 år.  Hon är mer "New York" än New York. Det provocerar, jag gillar det! Längtar tills imorgon klockan 21.00. Veckans höjdpunkt, Söndagsparty i Femman. Talade med Sigge om det igår, hur glada vi båda känner oss över att befinna oss i samma tidsålder som Filip och Fredrik. Det de gör är fantastiskt. Vi känner en fullständigt ironi- och distanslös ynnest över det.

Läser fler bloggar. Viggo Cavlings blogg. Amanda suckar tungt i rummet intill och jag tänker Valhallavägen-Nortull-Bergshamravägen-Danderyds sjukhus, det borde vi klara på 10 minuter, bara de sprungit klart där ute, har de sprungit klart? Helvete och fan och satan, Stockholm Marathon håller på att förstöra hela vår förlossning.

Tänker på pengar. Fick en Amex-räkning på 52 000 kronor, hur går det till? Ringde vredgad och alldeles tokig till Amex och krävde en specifikation, men när jag fick den vågade jag inte öppna den. 52 000 kronor. Jag betraktar denna summa i chock och förbluffning, som när man var mycket litet barn och kramade pappas trygga ben och tittade upp mot honom och såg att det var inte pappa, man hade tagit fel, det var en främling och tio meter bort stod pappa och ropade och man kände CHOCK och SKRÄCK och man flydde.

Går ut på balkongen. Tittar ner på innergården där någon optimist placerat utebord som ingen utnyttjar. Mäklaren sa om den här balkongen att det var sol fram till lunch sommartid. Nu är det sommartid och vår sol försvinner klockan 08.20 på morgonen. Jag är lurad, men jag låter det gå. Jag låter så mycket gå nu för tiden. Hade det här varit för två år sedan hade jag inte låtit den här mäklaren slippa undan. Men nu, jag vet inte, jag känner mig så trött, jag mår inte så bra.

LÄS HELA BLOGGEN HÄR!


Yes, det gick bra! Nu ska vi till restaurangen Italiano på Nybrogatan och äta middag. Det blir Nils, jag, hans föräldrar, hans systrar samt deras pojkvänner (dom är närmare 30 år). Är lite sur för att jag missar Robinson-finalen men sånt för jag inte säga högt till Nils. Ikväll ska jag vara en förstående flickvän (i alla fall tills vi kommer hem)

LÄS HELA BLOGGEN HÄR!

I morse när vi vaknade skyndade vi oss att äta frukost och sen packade vi väskan full med badkläder och badlakan. Sen tog vi tunnelbanan till Skanstull och promenerade sista biten till Erikbergsbadet. När vi kom dit var det en gigantisk kö fast vi var där tidigt. Men med det här kanon vädret så vill självklart varenda kotte ut. Jag la mig och solade medans barnen badade. Jag fick tvinga upp dom när vi skulle äta sen var dom i nästan hela tiden vi var där. Och solen har tagit på dom fast dom har hela tiden legat i vattnet. Deras ryggar och axlar är alldeles röda,ajajaj. När jag tillslut lyckades tvinga upp dom och vi skulle åka hemmåt så sprang vi på Josefin Crafoord som var på väg till badet och skulle bättra på sin bränna. Vi pratatde ett tag och hon är alltid lika trevlig och gullig. Nu är vi hemma och jag ska laga stuvade makaroner med köttbullar. För om en halvtimma kommer min älskling hem från Norge. Gissa om jag har längtat?

LÄS HELA BLOGGEN HÄR!

Började med middag tillsammans med danskorna på Pontus

Fashionabelt i taxin

På plats! Stephanie bar kvällens snyggaste halsband

LÄS HELA BLOGGEN HÄR!

Yes! Nu lämnar jag en mycket trevlig tid hos bubbleroom bakom mig för att dra vidare till något som kanske känns lite mer hemma. En nystart är aldrig fel, och jag kommer köra stenhård uppdatering, massvis med outfits, en massa vimmel och framförallt kommer jag skriva på ett betydligt personligare plan än tidigare. En härlig blandning av mode och livsstil!

Ni hittar mig numera på: aveny.se/amanda

LÄS HELA BLOGGEN HÄR!


Nu ska jag rulla ner Downtown i min American Apparel outfit.

Igår vart det middag på Bambouca, Bambarouja, Bambuca eller vad nu hette, allt var typ stängt pga Memorial... Det trodde man inte om NY.

Hoppas ni får en fortsatt bra dag!

LÄS HELA BLOGGEN HÄR!


Johannes Helje är verkligen en mästare med kameran. Jag tycker alltid att mingelbilder blir ganska vidriga, men den här var faktiskt riktigt fin. Jag ser iallafall normal ut, haha

LÄS HELA BLOGGEN HÄR!

Idag så har jag gjort en plåtning för Expressens Gi Hälsa Bilaga, den  kommer ut först i Augusti.

LÄS HELA BLOGGEN HÄR!

Så har jag då kommit tillbaka till Stockholm - mest direkt efter lite mer än ett dygn i Tadzjikistan och dess huvudstad Dushabe.

Mitt ärende där var att som en del av den s k EU-trojkan föra samtal med utrikesministrarna från samtliga de fem centralasiatiska staterna.

Och det var det vi gjorde - under fredagen med dem var och en för sig, och under fredagen en gemensam överläggning om det samlade samarbetet mellan dem och Europeiska Unionen.

För mig var det första besöket i detta land - ca 6 miljoner människor inklämda mellan floden Amu-Darja och Afghanistan å den ena sidan och imponerande bergsmasssiv på två andra, med Pamir-massivet mot Kina med toppar upp mot de allra högsta i världen.

När vi flög till Dushanbe i fredags förmiddag var det en kristallklar dag när vi hade kommit in över Ganges breda land i norra Indien.

Och sedan gled vi över Indus-floden in över de oländiga bergstrakter som både skiljer och förenar Pakistan och Afghanistan. Under oss visste vi att närmare två miljoner människor var på flykt undan strider, och rök här och var kunde möjligen komma från strider.

Till höger om oss hade vi bergsmassivet Tora Bora, och långt, långt borta tornade Pamir massivt upp sig mot skyn. Vi smög över Kabul, beundrade bergen i Hindu Kush och kunde sedan blicka ner mot Mazar-e-Shariff innan vi korsade Amu-Darja och började svänga in mot Dushanbe.

Jag kunde t o m se vad som finns kvar av den uråldriga staden Balkh i norra Afghanistan - den hämtade sig aldrig efter mongolernas härjningar.

Tadzjikistan är ett land som i dag drabbas hårt av den ekonomiska krisen.

Ekonomin har till stora delar byggt på två exportprodukter - individer som emigrerat till främst Ryssland och skickat hem pengar och export från ett jättelikt aluminiumverk.

Pengabidragen från Ryssland har utgjort ca hälften av den samlade ekonomin - den högsta andelen i världen! - och aluminium har svarat för ca 70 % av exportinkomsterna.

Men nu rasar den ryska ekonomin, invandrare från Centralasien drabbas av arbetslöshet och bidragen har på kort tid sannolikt halveras. Samtidigt har aluminiumpriserna sjunkit dramatiskt.

Hur man kommer att klara detta är inte alldeles självklart.

På sikt sätter man sin tro till jättelika vattenkraftsprojekt. Elbristen - efter det att aluminiumverket tagit sitt - är påtaglig, och exportinkomsterna skulle förvisso behövas. Amu Darjas källflöden upp mot Pamir har enorm potential.

Men detta löser knappast de kortsiktiga finansiella problemet.

Och andra länder i Centralasien brottas med vattenförsörjningsproblem som gör hanteringen av varje del av regionens två stora floder till politiskt explosivt stopp. Den saken framgick med all önskvärd tydlighet under våra samtal.

Inte minst handlar detta om den snabbt krympande Aralsjön.

Uppodlingar tar helt enkelt bort vattnet. Och när vattnet försvinner blottas en giftsand som är en produkt av sovjettidens forcerade användning av växtgifter för att accelerera produktionssiffrorna. De torra vindaena sprider giftsanden till allt större områden.

Här finns det verkligen anledning att tala om en miljökatastrof.

Om detta och annat förde vi samtal under timmarna i Dushanbe. Även här var förväntningarna på vad EU skulle kunna göra stora.

Förvisso finns Ryssland och förvisso blir förbindelserna med Kina allt viktigare. Och det skall inte glömmas att tadzjikerna är nära besläktade med perserna och att Teheran inte heller ligger så långt bort.

Och i Dushanbe hade vi konkurrens av Turkiets president med 300 besökande affärsmän.

Ändå finns förhoppningarna på Europa. Vi förväntas kunna samarbete och fredlig utveckling

LÄS HELA BLOGGEN HÄR!

Igår fest idag soft.

Härliga tjejer! Lilly hade festen. Linda är fantastisk.

Ska slänga på mig lite kläder nu och gå och möta upp Martin och Charlie som varit och badat, sen går vi och äter Taimat. Mums! Jag vill ha jordnötssås!

Igår var jag ju på Vapianos invigning i Gamla Stan och sen åkte jag, Linda Skugge och Maths till AG`s. Men jag åkte hem redan vid 12, så det blev inget hysteriskt festande. Jag ser fram emot en skön svennekväll hemma med "Lets Dance" osv.

Mats fick en tändare av min kille inköpt ( Vi köpte flera ) i Madrid. Den har en knapp och när man lyser med den i handen får man en handfull tuttar, haha.

Lördagkväll, ja!

Yes, då var det lördagkväll igen! Det känns lovande...

SOVA-SOM-TÖRNROSA

Hello everybody!!! Jag vaknade klockan 11.45 med ett ryck jag hade ju tid på Sabai Sabai på Linnegatan för massage klockan 12.00. Gissa om jag fick panik! Jag hade sovit i 13 timmar, min kropp behövde nog lite vila antar jag. 

Nu har jag varit på massagen, den var helt underbar, en tjej som heter Ann hon skrattade åt att mina axlar var fullkomligt stela och pekade på mina väskor.- Kanske för att du jämt bär runt på dem där!!!!

Ja, det har hon säkert rätt i och lite stress på det. Nu har jag ducshat och fixat mig och tänkte bege mig ut i solen, sätta mig på något mysigt cafe och läsa tidningen i mina egna tankar, det är ju helt underbart att vara ledig när man jobbat så himla mycket.

Jag känner att jag bara längtar till min semester som börjar den 6 juli, då far jag till Ibiza i en månad först och sen lite mer längre fram, men inna dess har jag massor med roliga jobb. I am a lucky woman!!!! Ha en underbar dag i solen mina vänner!!! Njut av varje sekund,för det ska jag göra...Puss

LÄS HELA BLOGGEN HÄR!



Är min skjorta skrynklig eller skrynklig? SKRYNKLIG! Haha ja jösses,
hittade den längst in i garderoben alldeles ihoptryckt  - Jaja, den "planar" la ut sig snart ;p

Fast iofs, det är ju rätt snyggt med skrynkligt...
Fan, jag skulle inte ha sagt nått! Hoho