KATRIN
Resan till Bangkok gick så fort så jag hann aldrig somna. Vilket såklart gjorde att jag landade som ett vrak. Vilket inte alls var bra eftersom det var morgon här och det var ju dumt om jag skulle somna nu och sova hela dagen för då kommer man ju aldrig i fas. Det fanns inget som kunde stoppa mig. Så fort vi kom fram till Bingos hus så deckade jag. Jag såg stjärnor, så trött var jag.
Nu har jag just vaknat och känner mig inte alls mycket piggare. Jag känner mig som en sömngångare som bara vill sova. Det känns som att jag går i sömnen nu. Som om något fyllt min hjärna med bomull eller såpbubblor. Och där inne skvalpar min hjärna omkring och är typ full. "Doink", "doink", "doink", studsar den mellan bubblorna. Det ler fånigt och ger ifrån sig ett "Wiiiii", när det studsar och tar fart mot nästa bubbla. Så håller den på. Hjärnan. Och här ligger jag och är inte riktigt kapabel att göra något alls. Jag stirrar på en vägg.
